BICHON FRISÉ

Hemland
Frankrike/Belgien

Bakgrund
Rasen kommer ursprungligen från Medelhavsländerna och det är lätt att se släktskapet med bichon havanais, bolognese och malteser. Beteckningen ”á poil frisé” som ingår i rasens namn i hemlandet, betyder ”med krusad päls” och att det stämmer kan man konstatera när man ser dem. På 1500– 1700 talet var rasen mycket populär inte minst i de övre lagren av samhället. Under de senaste tio åren har rasen upplevt en renässans. Bichon frisé finns i många länder över hela världen. Den är livlig och vänlig i sitt väsen, populär som en rolig sällskapshund och en iögonfallande och vacker utställningshund.

Rasstandard
Liten, glad och kvick hund med livliga rörelser. Huvudet harmonierar med kroppen. Skallen ska vara längre än nosen. Sparsamt stop, flatt skalltak, flata kinder, rund nos med svart nostryffel. Tunna, strama och svartpigmenterade läppar. Ögonen ska vara runda, mörka med mörka ögonkanter. Öronen är hängande och med bra päls. Öronlappen ska hänga halvvägs fram på nosen.

Halsen är tämligen lång med god resning och bärs stolt. Längden är en 1/3 av kroppslängden. Kroppen ska vara välutvecklad, ganska lång bröstkasse, omarkerat förbröst, välvinklat skulderparti. Lätt uppdragen buklinje. Bred och muskulös, lätt välvd länd.

Benen är raka, parallella och med fin benstomme. Breda och muskulösa lår, välvinklade bakben. Tassarna är fasta, bra slutna och helst med svarta klor. Svansansatsen något lägre än rygglinjen. Bärs högt, mjukt böjd över ryggen, men inte ringlad. Riklig fana.

Pälsen är tät, fin och krusad. Har tät underpäls i motsats till de andra bichonraserna. Pälsens längd 7– 10 cm. Färgen är helt vit med mörkpigmenterad hud.

Mankhöjden ska inte överstiga 30 cm. (Ju mindre desto bättre).